De startade med en glasskiosk och har byggt vidare med lägenheter, radhus, snöplogning samt distribution av både glass och drycker. Ålands Handel har träffat två av Ålands mest spännande unga entreprenörer, som nu står inför sitt största och svåraste investeringsbeslut hittills.
Simon Karlsson, 26, och Lucas Mattsson, 27, har varit intresserade av företagande och investeringar så länge de kan minnas. Men de har aldrig lockats av snabba pengar – tvärtom faktiskt. Snarare har de fascinerats av hur man genom tålmodigt och långsiktigt arbete kan få något litet att växa till något betydligt större.
– Både jag och Lucas var nyfikna på företagande redan i ung ålder och det var något vi diskuterade mycket kring. Jag har alltid tyckt om berättelser om hur olika företag startas i ett garage och går till att bli börslistade. Eller hur någon börjar köra en skuta över Ålands hav och hur det med tiden blir ett jätterederi. Vi blev båda tidigt intresserade av Warren Buffett och förstod hur viktigt det är att börja tidigt om du vill få något att växa, säger Simon.
Det första seriösa gemensamma affärsprojektet var när de sommaren 2015 tog över först glasskiosken vid Lemströms kanal och sedan en annan glasskiosk på Torggatan.
– Jag är själv uppvuxen vid Lemström och under hela min barndom var det ett problem att kiosken ofta var stängd, även fina sommarkvällar. Jag fick en känsla av att det där var något man borde kunna göra bättre, säger Simon.
– Och trots att vi varken hade några pengar eller några egentliga kunskaper fick vi chansen att ta över kioskerna, ett förtroende vi är extremt tacksamma över, säger Lucas.
Vi fick tidigt uppmuntran och bra feedback från banken som lånade oss pengar, och det var en häftig känsla att någon verkligen tog oss seriöst.
Simon gick fortfarande i gymnasiet medan Lucas var inne på sitt första år på universitetet när de tog över kioskerna. Att de valde att göra något så jordnära som att driva glasskiosker – snarare än att försöka locka till sig riskkapital genom att starta något flashigt techbolag eller satsa allt på Bitcoin – säger Lucas bland annat beror på att han lockas av just den här typen av entreprenörskap.
– Det är ju en annan form av företagande om du äger, driver och bygger upp bolaget själv, snarare än att starta något större och sälja ut en stor del av det från början. Vi äger hela företaget och har aldrig haft en tanke på att sälja en del av det. Jag har alltid tyckt att det varit roligt att bygga upp något, oavsett om det handlar om en trädkoja eller ett företag. Att man bygger en till våning på kojan eller adderar något till företaget, säger Lucas.
Målet med glasskioskerna var att tjäna ihop lite pengar för att på så sätt kunna återinvestera dem och just bygga fler våningar på företaget. Men att det skulle gå vägen var långt ifrån självklart.
– Vi hade båda sommarjobb vid sidan av glasskioskerna. Vi var lite nervösa och för oss handlade det mer om hur mycket pengar vi skulle förlora på det där projektet. Men vi lyckades skrapa ihop lite pengar. I och med att glassäsongen är så kort behövde vi hitta på något annat också, vilket ledde till att vi köpte en större del av ett bostadsaktiebolag. Vi fick tidigt uppmuntran och bra feedback från banken som lånade oss pengar, och det var en häftig känsla att någon verkligen tog oss seriöst, säger Simon.
Efter att de köpt lägenheterna fortsatta kompanjonerna bolla mängder med affärsidéer.
– Det börjar ofta med att vi säger, ”det här borde man kunna göra bättre”. Oftast rör våra idéer fastigheter på något sätt, men det kan handla om allt från taxirörelser till begravningsbyråer, säger Simon.
Efter ett tag hade Crestum, bolaget som Simon och Lucas nu hade bildat, tagit över sju glasskiosker. Nästa steg blev att de tog över glassdistributionen på Åland. I nästan samma veva, vintern 2020, flyttade de hem till Åland och köpte ett helt radhus vid flygfältet i Sviby.
– Vi hade gått och drömt om det där radhuset ett tag, inte minst för att vi upplevde att det var så mycket arbete med att köpa enskilda lägenheter och hyra ut dem en och en. Så vi hade precis hunnit hyra containrar, köpt en glassbil, köpt ett radhus med stora renoveringsbehov när pandemin slog till. Jag minns mitt första säljsamtal till en kund när vi tagit över glassdistributionen. Han skrek, ”jag har 100 miljoner viktigare saker att tänka på just nu” och då tänkte jag bara nej, nej, nej … säger Simon och skrattar.
Genom att bo hemma och i princip inte ta ut någon lön överlevde bolaget den tuffa starten, och de kunde snart blicka fram mot nästa projekt.
– Efter att vi hade renoverat radhuset ville vi bygga nya hyreslägenheter på vår mark i Sviby. Det visade sig däremot att det krävdes en detaljplan. Under två års tid blev det flera samtal i veckan till berörda myndigheter om allt från vägfrågor till tjärasfalt. Men den sista juli i år vann detaljplanen laga kraft, och den hänger där på väggen, säger Simon.
Det blir mindre friktion i näringslivet om folk känner att de kan lita på varandra, vilket alla gör här.
Det är möjligt att bygga totalt 150 lägenheter på området, men i ett första steg är planen att bygga antingen 16 eller 32 stycken. Det slutliga investeringsbeslutet – det största beslutet bolaget någonsin stått inför – är däremot inte taget än.
– Lucas har räknat och räknat i sitt Excelark. När han räknat lite säger han att det inte går, och då säger jag att han får räkna lite till för att det måste gå. Sedan har vi prutat och dealat med hjälp av många duktiga projektörer och konsulter. I dagsläget tror både vi, åtminstone ett par byggfirmor samt bankerna att projektet går att genomföra, så det krävs bara att ett par saker ska klaffa till för att det ska bli av, säger Simon.
Räntorna är förstås avsevärt mycket högre idag än när projektet inleddes för tre år sedan, men Lucas säger att han räknade med rätt höga räntor från början.
– Vi har också hjälp av att byggkonjunkturen är rätt svag och att det här måste vara det bästa läget att bygga på tio år. I takt med att räntorna stiger och det blir svårare för hushållen att få lån lär efterfrågan på hyreslägenheter stiga, så jag tror vi har rätt bra tajming, säger Lucas.
Vi träffas i Crestums kontor och lagerutrymmen i Åland Posts lokaler i Sviby. Vägen till kontoret går förbi ett stort dryckeslager, eftersom bolaget 2022 tog över Hartwalls distribution på Åland.
– Vi är Hartwalls representant på Åland där vi ser till allt precis allt från försäljning, fakturering, orderplock och så vidare fungerar. Lucas jobbar i praktiken på heltid med Hartwall, medan jag ägnar förmiddagarna åt det, säger Simon.
Både försäljningen av glass och kalla drycker är koncentrerad till sommarhalvåret. Men chansen att de blir sysslolösa när det blir kallt och snön faller är trots det lika med noll. I en hangar i anslutning till deras kontor och lager står maskinerna de använder för att ta sig an uppdrag inom snöplogning på vintern. Ännu ett exempel på bolagets jordnära inställning till företagande, där alla möten och timmarna framför Excelarken varvas med packning, plockning, markröjning, snöplogning och en massa annat.
– Det är bara skoj att ploga lite snö på vintern, då kan man passa på att lyssna på er podd medan man kör, säger Simon.
Hur är det att driva företag på Åland?
– Jättebra. Det är nära till allt och alla, allt från ministrar till bankdirektörer och landshövdingen. Vi håller ju till på Åland Post, som är ett stort logistikföretag. Här träffar vi vd:n på parkeringen, chaufförerna på lunchen och våra kunder precis hela tiden, säger Simon.
– Det finns också ett stort förtroende i vårt samhälle som gör det lätt att driva företag. Det blir mindre friktion i näringslivet om folk känner att de kan lita på varandra, vilket alla gör här, säger Lucas.
Vad tänker ni om framtiden?
– Vi ska etablera oss utanför Åland, men vad det blir står skrivet i stjärnorna. Åland känns som ett perfekt ställe att starta på och sedan gå vidare. Å andra sidan måste du offra en del om du flyttar till Åbo, Stockholm eller Helsingfors. Det är inte svårare att lyckas någon annan stans, men du blir ju rätt bekväm med att ha tio minuter hem och att allt är så nära här, säger Simon.
