Brukar du hänga på LinkedIn? Om svaret är ja vet du att det postas två typer av inlägg på detta sociala media: människor som skryter över något de åstadkommit, och människor som försöker inspirera eller lära ut något. Och den senare typen av inlägg handlar egentligen om att människor vill skryta med hur smarta och insiktsfulla de är, men de vill vara lite hemliga med det.
Men det fina är att när man väl vadat genom en aldrig sinande ström av självförhärligande skitsnack – och är fem före att avsluta sitt konto och göra något mer produktivt med sin tid (typ se på Svenska Hollywoodfruar) – händer det. Man snubblar över en liten juvel som guppar runt i denna flod av nonsens.
Just precis detta hände mig häromveckan när jag såg ett inlägg som Spotifys grundare och vd Daniel Ek hade lagt upp. I inlägget berättade han något som hans medgrundare Martin Lorentzon en gång hade sagt till honom: ”Värdet av ett företag är summan av alla problem som har lösts”.
Nu kan det beror på att jag är man och att alla män anser att meningen med livet är att lösa problem. Men detta var banne mig det enklaste och på samma gång smartaste jag läst på väldigt länge.
Oavsett om det handlar om att sköta ett samhälle, driva ett företag, bygga ett hus eller vårda en relation handlar en stor del av vardagen om att hantera och förhoppningsvis lösa olika större och mindre problem. Så fort det känns som att samhällsbygget, företaget, husbygget, relationen och så vidare är under kontroll, dyker det upp ÄNNU ett problem som måste fixas.
Detta ständiga släckande av bränder kan kännas hopplöst. Om man inte tänker lite på Daniel Ek, det vill säga. För han, eller snarare hans kompis Martin, har ju helt rätt. Varje problem du löser adderar värde till vad du än håller på med. Så istället för att sucka över varje nytt problem som dyker upp borde vi istället utropa, ”Yes, här finns det en chans för mig att addera värde!”.
I vissa typer av företag kan man se det här jättetydligt. Ta företag som utvecklar projekt inom havsbaserad vindkraft, för att sedan sälja projekten när de är redo att förverkligas. Orsaken till att de kan ta så bra betalt för projekten är att de löst ungefär en miljard problem som hänger ihop med att bygga vindkraft till havs (miljötillstånd, bottenundersökningar, tangentbordskrigare och så vidare) och som köparen därmed inte behöver bry sig om.
Inom mitt värv som frilansande skribent jobbar jag just nu – genom April kommunikation – med att skriva ett antal EU-ansökningar som förhoppningsvis leder till att en rad åländska produkter får skyddade ursprungsbeteckningar. Lite förenklat handlar det om att åländska äpplen, honung, svartbröd, hemvete och så vidare ska få samma status inom EU som parmaskinka, parmesanost och buffelmozzarella.
Att skriva dessa ansökningar är långt ifrån lätt, och framför allt kräver det att en massa människor hjälps åt för att lösa allehanda problem som EU-byråkratin ställer till med. Honung ska skickas på kemiska analyser, det ska letas fram källor som visar att ”Åländsk svartbröd” användes i kommersiella sammanhang på 1800-talet och det ska produceras bildbevis på att åländska äpplen de facto är mycket färggrannare än skånska (för det är de!).
Det finns få produkter i Finland som har den här typen av skyddade ursprungsbeteckningar, vilket antagligen beror på att hela processen med att söka dem är så problemfylld. Men det är inget skäl att låta bli. Ju mer problematiskt det är att söka olika typer av tillstånd, certifikat eller kvalitetsmärkningar, desto större värde har dessa tillstånd, certifikat och märkningar när man väl får dem.
Visst, jag är part i målet, men jag är verkligen djupt imponerad över det hårda och värdeskapande arbete som just nu läggs ned på att ursprungsmärka åländska produkter. Dels lär sig alla inblandade massor om dessa produkters unika egenskaper och historia. En kunskap som hela Åland kan dra nytta av i framtida marknadsföring och varumärkesbyggande. Dels blir hela det åländska livsmedelsklustret lite mer värdefullt den dag vi får några av dessa skyddade ursprungsbeteckningar på plats, genom att ha löst en himla massa problem på vägen.