När det handlar om cirkulär ekonomi, där allt tas tillvara, är Ålands skogsindustrier en föregångare. Företaget står på tre ben, sågat virke till byggen, flis till cellulosaindustrin och bioenergi som håller ålänningarna varma. Vd Anders Mattsson ser till att man tjänar pengar på allt.
Det går inte att skriva om åländsk skog utan att nämna Alfrida, monsterstormen som slog till i januari 2019 och mejade ner obegripliga mängder skog över hela Åland. Konsekvenserna blev omfattande, Ålands skogsindustrier hade att göra i ett och ett halvt år med att reda upp efteråt och i spåren har 1,9 miljoner nya träd planterats.
– Det är stora volymer, faktiskt sextio träd per ålänning, säger vd Anders Mattsson.
Den åländska skogen är både historia och framtid. Skogsbruk är en gammal och anrik bransch, mängder av ålänningar är skogsägare vilket framkommer tydligt i Ålands skogsvårdsförening som har 2.100 medlemmar i matrikeln.
Skogsvård är inget självspelande piano, en välskött skog kräver regelbundna insatser. En dåligt skött skog genererar sämre intäkter. Det goda exemplet är resultatet av långsiktig och noggrann skötsel i form av röjning och gallring, avverkning och nyplantering. Skog är en förnyelsebar resurs som rätt hanterat är bra för såväl ekonomi som miljö. Unga skogar växer snabbare och binder mer koldioxid än gammelskog.
I historisk mening har avverkningen av den åländska skogen varit mindre än tillväxten. Ungefär vart tionde år har man genomfört inventeringar som visar att det på 1960-talet fanns cirka sju miljoner kubikmeter skog på Åland medan motsvarande siffra på 2010-talet var tio mijoner. Hur det ser ut nu väntar man på med spänning. Alfridaeffekten lär synas rejält.
![Ålands skogsindustrier](https://handel.ax/wp-content/uploads/2024/02/IMG_2396-1024x768.jpeg)
Ålands skogsindustris vd Anders Mattsson kom från kalkindustrin i Pargas och på Gotland till den åländska skogen. Här har hans arbete gått ut på att skapa en cirkulär ekonomi där allt tas tillvara, antingen i form av virke hemma på Åland eller som export till omvärlden.
Anders Mattsson kom till Åland och Ålands skogsindustrier i oktober 2019, från vd-jobbet på Nordkalks svenska dotterbolag. Ekonomen och pargasbördige Mattsson tillbringade 18 år i kalkindustrin och ser stora likheter mellan kalk och skog.
– Båda branscher handlar om att ta vara på naturresurser för att tillverka produkter som är nödvändiga i vardagen, för alla, säger han.
Ålands skogsindustrier är resultatet av sammanslagningen mellan Carl Rundberg Ab och andelslaget Ålands skogsägarförbund som genomfördes 2016. Det var en fusion som väckte känslor och som resulterade i det nya aktiebolaget Ålands skogsindustrier som ägs av 1.300 aktionärer och som idag står stabilt. År 2022 var ett väldigt bra år, i ekonomisk mening, medan 2023 är något sämre men fortfarande hyggligt.
– Det råder en svagare marknad för sågat virke på Åland just nu, konstaterar Anders Mattsson, kanske är det hemsnickrandet som stannat av efter uppgången under pandemin. Vi har tvingats exportera mer än vanligt i år vilket sänker lönsamheten.
De fyra åren som Anders Mattsson skött chefsskapet har varit händelserika. Det började redan första dagen på nya jobbet då telefonen ringde och en leverantör av stora värmepannor var på tråden. Just det skulle bli den första stora investeringen för Ålands skogsindustrier och för nye direktör Mattsson. Den gamla pannan på industriområdet i Godby var på uppehällningen och något måste göras. Efter en grundlig beredning i form av studiebesök och offertrundor föll valet på den panna som idag står på området och levererar 4 megawatt energi plus i gynnsamma fall ytterligare en megawatt med stöd av den rökgaskondensator man monterat.
– Det var en investering på tre och en halv miljoner euro som blev väldigt lyckad, säger Anders Mattsson idag.
Sådant som tidigare var en belastning är nu en tillgång. Vi tar vara på allt som huggs i skogen.
Anders Mattsson, Ålands Skogsindustrier
Effekten från den nya pannan fördelas på två konsumenter; Finströms kommunalteknik köper ungefär två tredjedelar för att värma upp fjärrvärmenätet i Godby medan en tredjedel går till de egna virkestorkarna. Med pannan har begreppet kretsloppsekonomi fått en ny innebörd – allt tas tillvara och förvandlas till energi. Det kan handla om bark och spilldelar som sopas upp från det stora industriområdet.
– Sådant betraktades tidigare som avfall som inte togs tillvara eller som såldes billigt till komposter. det händer inte mer, vi använder allt och tänker alltid cirkulärt. Sådant som tidigare var en belastning är nu en tillgång. Vi tar vara på allt som huggs i skogen, säger Anders Mattsson.
Ålands skogsindustrier har sin hemmaplan på landet och i skärgården men lämnar avtryck över hela Åland och särskilt i Mariehamn där grot-produkter (grenar och toppar) och flis förvandlas till fjärrvärme för stadsborna i pannan på Elverksgatan.
Hela företaget med verksamheter i Godby och i Önningeby bygger på förädling av den åländska skogen. Beroende på kvalitet förvandlas träden till stockar, cellulosamassa eller brännbart. De stora delarna som inte kan användas till virke blir energi och de minsta sågspånen säljs till jordbrukare eller går på export till kartongtillverkare i Kotka.
– Det är fascinerande och fantastiskt att se när det råder balans och hållbarhet i det vi gör, säger Anders Mattsson.
På det övergripande planet står Ålands skogsindustrier på tre jämnstarka ben – försäljning av sågat virke, flisexport (cellulosa) och bioenergi.
Den största delen av det sågade virket stannar på Åland (i bästa fall uppemot sjuttio procent) och säljs antingen direkt från sågen eller från återförsäljarna XL Bygg och Mariehamns parti. Den del som efterfrågan inte sväljer säljs på export, fast då med något lägre lönsamhet.
– Det kostar att transportera bort virket, konstaterar Anders Mattsson.
Exportförsäljning är annars hemmaplan för Ålands skogsindustrier, i stora drag avgår tre fartyg i månaden från den egna kajen i Färjsundet. Flisen transporteras med Navalis’ fartyg till Billerud i Gävle medan Åbo-rederiet Meriaura sköter transporterna till Finland.
Under året som gått har Anders Mattsson och hans bolag köpt en mindre verksamhet i Åboland, Ö-skog, som specialiserat sig på avverkningar i skärgården, på platser där vägar saknas. I det uppdraget anlitar man regelbundet in M/S Leonie, spannmålsskutan som olyckligtvis gick på grund i Vårdö skärgård i somras men som turligt nog inte ådrog sig några större skador.
– Det är ett fantastiskt litet fartyg med egen kran och utrymme för tio gånger mer last än en vanlig timmerbil.
Leonie kör sedan till kajen i Färjsundet där lasten lossas för vidare förädling.
Trots att hemmamarknaden viker, just nu, är det inte tal om att dra ner produktionen. Det gäller att hålla sågarna igång och på det internationella planet tar efterfrågan aldrig slut, fast priserna är kanske inte alltid vad man hoppas.
– Vi har stark lokal förankring men hela Östersjöområdet är vår hemmamarknad. Vår egna hamn och våra effektiva sjötransporter innebär att vi kan leverera produkter till cellulosaindustrin i Finland och Sverige. Vi levererar också bioenergi utanför Åland och trots att vi prioriterar den åländska marknaden när det gäller sågade produkter, exporterar vi också en del till exempelvis Tyskland och Belgien, säger Mattsson.
Största aktieägare
Ålands skogsindustrier Abs 250.000 aktier ägs av 1.300 aktieägare. De tio största är:
Ålands Skogsägare 28,0 %
Rundberg Jan 9,1 %
Rundberg Kenneth 9,0 %
Mson Invest Ab 2,1 %
Helin Johan 2,0 %
Karlsson Sven-Olof 1,5 %
Baltic Trading Company Ab 1,5 %
Signell Egon 1,3 %
Ab Sveden 0,8 %
Karlsson Anders Å 0,7 %
Aktien ingår i värdeandelssystemet som sköts av Euroclear. Handel med aktien förmedlas bl.a. av bankerna på Åland. Styrelsen Ordförande Sven-Olof Karlsson, vice ordförande Johan Helin, Kenneth Rundberg, Agneta Erlandsson-Björklund, Robert Lindfors och Anders Å. Karlsson.