Nyttan med att vara AXGAN

– och inte bara vad gäller mat

Varje år flödar miljontals euro ut från Åland när vi shoppar loss i Stockholm på sportlovet, betalar för streamingtjänster eller köper importerade livsmedel. Den åländska ekonomin skulle få en riktigt energikick om flera av oss skulle bli axganer när det gäller allt vi lägger pengar på, inte bara mat.

Det kan tyckas att exporten från Åland är stor med tanke på hur mycket odlad fisk, grönsaker, chips med mera vi säljer till resten av världen. Men faktum är att vi varje år importerar för betydligt mer än vi exporterar – skillnaden är nästan 300 miljoner euro till importens fördel enligt siffror från Åsub.
 
I sig behöver inte det här vara något dåligt. Ekonomen David Ricardo visade redan för drygt 200 år sedan att det finns stora fördelar för länder och regioner att koncentrera sig på det man är relativt bra på och sedan importera resten. Även om man skulle råka vara bäst på i princip allt. Att Åland exporterar banktjänster, it, kryssningar och spel på internet medan vi importerar kaffe, gödsel och klädesplagg är i sig inget problem. Det skulle sannolikt vara en dålig idé om våra bankanställda blev kaffebönder eller om vi lade ner Paf för att starta en gödselfabrik i stället.

Rent konkret skulle fler åländska axganer få en omedelbar och positiv effekt på vår BNP.

Däremot tyder det mesta på att den åländska ekonomin skulle få en rejäl energikick om fler valde att vara så kallade axganer där det är möjligt. Det vill säga, att lite oftare välja åländska produkter, handla hemma och köpa av åländska företag när det går.
 
Att hemestra på Åland i stället för att resa bort, att gå på bio eller teater lokalt i stället för att lägga nöjesbudgeten på Netflix och att köpa elektronik, bilar, instrument och annat av lokala köpmän snarare än att åka bort för att köpa dem eller att shoppa på nätet.
 
Rent konkret skulle fler åländska axganer få en omedelbar och positiv effekt på vår BNP, bland annat genom en ökad nettoexport och en ökad lokal konsumtion. Det skulle också leda till ökade skatteintäkter för det åländska samhället, ökade vinster för åländska företag och fler lokala arbetstillfällen.
 
Inte minst skulle fler inbitna axganer innebära att Ålands attraktionskraft för besökare skulle stärkas, vilket i sin tur skulle leda till en god cirkel med ytterligare ökade exportintäkter. Ju bättre vi ålänningar är på att konsumera lokal kultur och äta på lokala restauranger, desto större och bättre blir utbudet för dem som besöker Åland.

Så får du pengarna att stanna på Åland

De flesta förstår att en större andel av pengarna blir kvar på Åland om vi handlar hemma och väljer produkter som är tillverkade av åländska råvaror. Men faktum är att det finns betydligt fler faktorer som avgör hur många cent av varje euro som stannar på Åland.
 
Lite förenklat används varje euro som flyter in till företag till tre saker: att täcka alla kostnader som hänger samman med både rörelsen, räntor och investeringar; att betala skatter; och att betala vinst till ägarna.
Nyckeln till att få ett grepp om hur många cent för varje euro som stannar kvar på Åland när du köper något av ett visst företag handlar därmed om att fråga dig själv: hur stor del av de kostnader företaget betalar ut stannar kvar på Åland, betalar företaget skatt på Åland och hur stor del av företagets ägare bor på Åland?
 
Om företaget inte har några kostnader alls på Åland, inte betalar skatt på Åland och inte har några ålänningar bland sina ägare blir exakt noll cent kvar på Åland av den euro du handlar för. Det här är fallet för i princip alla pengar du spenderar under en utlandssemester, ditt abonnemang på Netflix eller när du handlar på ICA i Norrtälje. Då tillfaller noll och ingenting det åländska samhället, förutsatt att ICA-handlaren inte råkar vara kund i Ålandsbanken Sverige förstås.
 
Omvänt kommer nästan alla pengar det åländska samhället till godo om du på Åland köper en produkt tillverkad av åländska råvaror av ett företag som bara använder sig av lokala insatsvaror och underleverantörer, som ägs av ålänningar och betalar skatt på Åland. Till exempel om du köper en liter ÅCA-mjölk på Kantarellen, ser en teaterföreställning med lokala förmågor i stadshuset eller klipper dig hos en åländsk frisör.
 
De flesta köp vi gör ligger någonstans mitt emellan dessa extremfall. Vi kanske köper en ÅCA-ost på S-market (som ju inte i första hand ägs av ålänningar), vi köper ett paket spaghetti tillverkat i Italien på Kantarellen och vi köper en Stallhagen ombord på Viking Line, som förvisso är en åländsk produkt såld av ett åländskt företag men där en ansenlig mängd av de pengar rederiet drar in flyter ut från Åland när det är dags att exempelvis bygga ett nytt fartyg eller betala dividend.
 
För att göra det lite lättare och inspirera dig som gärna vill att så mycket som möjligt av dina pengar ska stanna kvar på Åland har vi tagit fram en lista på olika typer av inköp, där du får noll till tio poäng baserat på hur många cent av euro som stannar kvar på Åland.
Jämför gärna listan med vad du lägger pengar på varje månad och ställ dig frågan – hur ofta gör du axganköp jämfört med köp du nästan borde skämmas lite över?

Såhär samlar du Axgan-poäng

10 POÄNG - AXGANKÖP!

En produkt eller tjänst tillverkad på Åland av lokala insatsvaror av ett företag som ägs uteslutande av ålänningar, betalar skatt på Åland och finansierar sin verksamhet med åländskt kapital.

Exempel: En teaterföreställning med helt lokala förmågor, en liter åländsk mjölk i en lokal matbutik, åländsk abborrfilé på en lokal restaurang.

8 POÄNG - RIKTIGT BRA KÖP

En produkt eller tjänst tillverkad på Åland av lokala insatsvaror, men där företaget ägs helt eller delvis av icke-ålänningar.

Exempel: En liter åländsk mjölk på S-market i Jomala, en påse chips på Taffel Factory Shop i Haraldsby, en låda Stallhagen från Alko.

4 POÄNG - BRA KÖP

En produkt som inte är tillverkad på Åland, men som säljs med hyfsade marginaler på Åland av ett företag som ägs av ålänningar.

Exempel: Franska ostron på en åländsk restaurang, ett par nya glasögon hos en åländsk optiker, en gitarr från Music Shop på Styrmansgatan.

2 POÄNG - GODKÄNT KÖP

En produkt som inte är tillverkad på Åland och som inte säljs av ett företag som ägs av ålänningar, men där företaget har verksamhet och därmed vissa kostnader på Åland.

Exempel: En tröja från H&M i Maxinge, en säng från Jysk, en flaska italienskt vin från Alko.

0 POÄNG - SKÄMSKÖP!

En produkt som är köpt antingen i eller från utlandet, inte innehåller några åländska insatsvaror alls och är från ett företag som inte har något åländskt ägande att tala om.

Exempel: Ett abonnemang på Netflix, en tröja från H&M på Drottninggatan, en liter svensk mjölk köpt på Willys i Norrtälje.

Fredrik Rosenqvist

Fredrik Rosenqvist

Annonsera i Ålands Handel

Fråga gärna efter vårt effektiva rekryteringspaket!
Klicka här och läs mer.

Fler artiklar

Fler artiklar
Det var alla artiklar.
Logo

Vi älskar entreprenörer

Annonsering

E-post: stefan@handel.ax Mobil: 0457 3234 445

© All Rights Reserved 2023