Kan havsbaserad vindkraft samexistera med andra näringar? Vad händer när vindkraftverken tas ur bruk? Och varför finns vindkraft ens med i Ålands havsplan? Ilmatar Offshore har numera en in house havsplanerare, Stefan Husa, som har koll på havsplanen och vindkraften.
I september började miljö- och marinbiolog Stefan Husa som ledande expert inom havsplanering hos Ilmatar Offshore. Det första uppdraget är att projektleda kommande bottenundersökningar och miljökonsekvensbedömningar, material som ska ligga till grund för var vindparkerna i Norrhavet faktiskt kan placeras och hur många turbiner som får plats.
Stefan kommer senast
Varför finns OSW alls med i Ålands havsplan?
– Själva syftet med havsplanen är att kartlägga nuvarande användning och att föreslå hur våra vattenområden kan användas på ett hållbart sätt i framtiden. Man vill tillåta utveckling och tillväxt, samtidigt som vattenkvalitet och miljöstatus ska upprätthållas, helst till och med främjas, säger Stefan.
– Havsbaserad vindkraft finns med i havsplanen dels som en möjlighet för Åland att ta sitt ansvar och bidra med en resurs till den globala energiomställningen, dels som ett nytt ekonomiskt ben för samhället att stå på och som skapar effekter i hela samhället. Vind har vi gott om här på Åland och ekonomin och inflyttningen behöver definitivt växa.
Om vindkraftverkens fundament genom åren utvecklas till så kallad konstgjord revmiljö kan det vara bättre för biodiversiteten att lämna kvar dem på havsbotten som värdefull livsmiljö för marina organismer.
Stefan får alltså nu vara med och förverkliga det han själv identifierat som en enorm möjlighet för Åland. Men han ser också hur frågan om havsbaserad vindkraftpå Åland skapar polarisering som kan hindra energiomställningen att gå framåt så snabbt som den behöver.
Vad möter du för vanliga missuppfattningar?
– Till exempel att vi som vindkraftsbolag tror att vi kommer med hela lösningen och kan rädda världen. Det är förstås inte alls så. Framtidens energisystem kräver ny lagstiftning, utveckling av energilagring och andra flexibilitetsresurser, utbyggnad av elnätet, flera gröna energikällor och mycket annat. Men eftersom tiden är knapp måste all utveckling gå framåt samtidigt. Vi kan inte vänta med att planera OSW tills allt annat finns på plats. Det decennium vi just nu befinner oss i är avgörande och vindenergi är en – men bara en – nyckelfaktor i energiomställningen.
Ett annat vanligt missförstånd som Stefan möter är att havsbaserad vindkraft skulle utesluta all annan verksamhet där den anläggs.
– Den kan tvärtom samexistera med många andra verksamheter. I Storbritannien var yrkesfiskarna till exempel väldigt skeptiska och trodde att fisken skulle försvinna. Nu har de istället fått se mängden fisk öka i områden med vindparker. Fisken samlas hellre kring olika strukturer under vattnet än de simmar runt på helt kala områden, säger Stefan.
Men nog påverkar ju byggnationen av stora vindparker havsmiljön och djurlivet?
– På kort sikt ja, precis som allt annat arbete vi människor ägnar oss åt i havet. På de specificerade områdena norr om Åland har man enligt tillgänglig data sett att nackdelarna för människor och natur är små. Nu krävs undersökningar specifikt för havsbaserad vindkraft, som är helt nytt för våra vatten. Var vindkraftverken faktiskt placeras kan ändra beroende på bottenkvalitet, växt- och djurliv, ännu okända vrak och liknande. Varje vindkraftsprojekt kräver sin egen miljökonsekvensbedömning. På lång sikt är OSW dessutom väldigt bra för klimat, miljö och djurliv, med allt vad fossilfri energiproduktion innebär.
Nedmontering av vindkraftverk och återställande av havsmiljön ligger förvisso långt fram i tiden, men är ändå en fråga som engagerar. Verksamhetsutövaren har alltid ett ansvar och Ilmatar Offshore har som företagspraxis att ta ansvar för sina produktionsanläggningar hela vägen från planering till nedmontering. Som biolog vill Stefan Husa ändå förtydliga att ibland är total nedmontering inte det bästa.
– Strukturer som hindrar rörelsefriheten på området ska förstås tas bort. Men om till exempel vindkraftverkens fundament genom åren utvecklas till så kallad konstgjord revmiljö kan det vara bättre för biodiversiteten att lämna kvar dem på havsbotten som värdefull livsmiljö för marina organismer.
