Hur går det egentligen för den åländska energibranschen? Svaret beror helt på vilken del av branschen vi pratar om. Det enkla svaret är att det går jättebra för dem som producerar elektricitet och kan sälja den till rekordhöga priser, medan de som ägnar sig åt elhandel – det vill säga att köpa in elektricitet och sälja den vidare till åländska hushåll och företag – har lättare att hålla sig för skratt.
För den åländska ekonomin
För bara för några år sedan var Henrik Lindqvist, vd för Allwinds och primus motor bakom den åländska vindkraften, nästan uppgiven gällande den åländska vindkraftens framtid. Några nya vindkraftverk hade inte byggts på evigheter och på grund av extremt låga priser på el var hela sektorn beroende av statliga stödsystem som Åland, trots upprepade löften om det motsatta, gång på gång hamnade utanför.
– Det fanns en tid, för inte så länge sedan, när vi allvarligt funderade på att sluta med den här verksamheten. Framför allt fick de som ägde vindkraften inte det att gå ihop eftersom elpriserna var så låga. Det visade sig att vi hade uthålliga ägare, men jag var riktigt orolig och tänkte, ”Jaha, vad ska jag jobba med nu då?” Nu får jag istället uppleva den här boomen.
För dem som har valt att satsa på andelar i Ålands Vindenergi ser den närmaste tiden ut att bli mycket trevlig
Efter att Långnabba vindpark togs i drift står den lokala produktionen för ungefär 65 procent av det lokala årsbehovet. Det här gör att en stor del av de pengar de åländska hushållen och företagen lägger på rätt höga elräkningar de facto stannar på Åland.
– 1.350 ålänningar är delägare i Ålands vindenergi andelslag. Förutom andelslagets egna vindkraftverk är man den största delägaren i Leovind, som äger kraftverken vid Båtskär, och en stor delägare i Vindax, det vill säga kraftverken vid Långnabba. Så för dem som har valt att satsa på andelar i Ålands Vindenergi ser den närmaste tiden ut att bli mycket trevlig, säger Henrik Lindqvist.
Ålands vindenergi andelslag har redan beslutat om en utdelning på 25 euro per andel, som tas från den vinst på 226.000 euro man gjorde 2021. Men i den här vinsten och utdelningen är inte någon avkastning från varken Leovind eller Vindax medräknad, vilket borgar för både fler och högre utdelningar framöver. Leovind gjorde exempelvis en vinst på 1,3 miljoner euro 2021, att jämföra med ett nollresultat 2020.
Under 2022 har priserna dessutom varit ännu högre, samtidigt som produktionen hållit sig på en bra nivå, vilket betyder att vinsterna snarare lär öka än minska. Framför allt ser storsatsningen i Långnabba ut att få en perfekt start, åtminstone rent ekonomiskt.
– Tajmingen att bygga Långnabba var otroligt bra – inte bara med tanke på elpriserna, utan även de låga räntorna och de låga priserna på själva vindkraftverken som rådde då.
Förutom att pengarna från dessa kraftverk fördelas på mer än 1.000 åländska hushåll och företag genom dividender kommer de även det åländska samhället till godo, inte minst genom skatteintäkter och lägre kostnader för Kraftnät Åland, vilket gynnar samtliga elkunder.
– Vi ser att Vindax blir den största eller näst största skattebetalaren i Eckerö – i konkurrens med Rederi Ab Eckerö – och Leovind blir garanterat den klart största skattebetalaren i Lemland, säger Henrik Lindqvist.
Förutom att vi måste ligga ute med mycket pengar är det väl bara att vara ärlig med att betalningsförmågan hos kunderna blir mer och mer ansträngd.
Allwinds, som Henrik Lindqvist är vd för, äger däremot inga vindkraftverk. Bolagets kärnverksamhet består istället dels av att serva och underhålla den åländska vindkraftverken, samt även vissa vindkraftverk utanför Åland, dels att ägna sig åt elhandel.
Just elhandeln består av att man, som Henrik Lindqvist uttrycker det, ”förädlar” den vindkraft som produceras på Åland. Det har länge funnits ett sug från både åländska företag och hushåll att köpa lokalproducerad, ursprungsgaranterad åländsk vindel, en tjänst som Allwinds valt att erbjuda. Däremot måste man precis som alla andra köpa elektriciteten på den öppna marknaden och är därmed utsatt för precis samma volatilitet och risker som alla andra just nu.
Elhandeln går lite förenklat till så att Allwinds köper in elektricitet på Nordpool som sedan säljs vidare till åländska hushåll och företag. Man tar ut en lite marginal som ska täcka både administrativa kostnader samt de så kallade balanskostnader som Allwinds måste betala om de prognoser man gör varje dag för hur mycket el som behöver köpas in inte visar sig stämma.
– Vi lägger in en beställning varje morgon baserat på hur mycket vi tror de åländska vindkraften producerar och hur mycket våra kunder konsumerar kommande dag. Morgonen efter kan vi se det eventuella felet på vår prognos kontra det faktiska utfallet, och om det finns en skillnad måste vi gå in på den så kallade reglermarknaden för att justera.
Problemet är att priserna på den här reglermarknaden börjat svänga kraftigt, vilket innebär att en felaktig prognos vid fel tidpunkt kan kasta omkull hela bolagets ekonomi. Att elpriserna är så höga innebär dessutom att Allwinds måste ligga ute med väldigt mycket pengar eftersom elkunderna betalar sina fakturor först i efterhand.
– Förutom att vi måste ligga ute med mycket pengar – vilket är ansträngande för vår likviditet – är det väl bara att vara ärlig med att betalningsförmågan hos kunderna blir mer och mer ansträngd. Att de ställer in sina betalning är alltså också en risk vi tar. Jag har faktiskt aldrigt varit med om något liknande, säger Henrik Lindqvist.
Vi måste göra en bedömning om det är värt att fortsätta med elhandeln
För att täcka upp för de ökade kostnaderna höjde Allwinds sina marginaler från den 1 september. Henrik Lindqvist säger att man även ska utvärdera om det ens är värt att fortsätta med elhandeln med tanke på de risker den medför.
Ni har tagit bort all information från er hemsida om att man kan bli kund hos er?
– Det stämmer, vi måste utvärdera riskerna och vi kan inte ta på oss en alltför stor kundstock just nu, vilket förstås är fruktansvärt frustrerande för oss alla. Inga formella beslut är fattade än, men vi måste göra en bedömning om det är värt att fortsätta med elhandeln.
Samtliga tre bolag på Åland som ägnar sig åt elhandel – förutom Allwinds även Mariehamns Energi och Ålands elandelslag – upplever liknande problem just nu. Henrik Lindqvist säger att man borde lyfta frågan om lokal energilagring för att minska risken och få ner svängningarna.
– Idag ger landskapet stöd både till solpaneler och små vindkraftverk, men så vitt jag vet finns det inget stöd för energilagring, om man till exempel vill ha ett litet batteripack hemma. Både energilagring hos hushållen och ett större, centralt energilager på Åland kunde vara ett bra sätt att jämna ut prisfluktuationerna och få bort balanskostnaderna.
Framtiden för Allwinds viktigaste verksamhet – underhåll av vindkraftverk – ser däremot ljusare ut. Jobb finns det gott om, utmaningen handlar snarare om att kunna rekrytera tillräckligt många vindkrafttekniker.
– Branschen är inne i en explosiv tillväxt, så det är en stor utmaning för alla att få tag i tekniker. Åland har en stor möjlighet i att starta en utbildning för vindkraftstekniker – något jag lobbat för länge – och nu ser det äntligen ut att vara på lång. Om och när den havsbaserade vindkraften tar fart på Åland ser jag Allwinds som den naturliga partnern, och bara vad gäller vindkrafttekniker kan satsningarna som planeras skapa 250 till 300 heltidstjänster.
