Det lokala mathantverket frodas på Åland. Ofta som bisyssla, men Harriet Strandvik, verksamhetsledare för föreningen Mathantverkare på Åland, ser klara möjligheter för småskalig livsmedelproduktion att växa och bredda utbudet.
– Man behöver plocka ut flera ben att stå på och skapa en stark helhet där produkten bara är en del av utbudet, säger hon.
Det åländska mathantverket har på senare år ökat sin synlighet, tagit ut en mer affärsmässig riktning och samlat sig i en förening med 80 medlemmar som heter Mathantverkare på Åland r.f. Och varför det? Jo, under 2016 och 2017 startade på Åland två omgångar utbildning i mathantverk ledda av Harriet Strandvik, hushållslärare och sakkunnig inom mat och måltid. Förvisso hade det kokats, torkats, pressats, förädlats och paketerats hos de lokala producenterna även långt före det. Men kanske var det ändå här som åländskt mathantverk fick en egen samlad identitet och en stabil grund att växa på.
– Föreningen har blivit en uppsamlingsstation där alla mathantverkare, inte bara de som utbildat sig, kan docka på. Vi är inte heller så strikta i vår syn på mathantverk. Tvärtom vill vi samla all småskalig livsmedelsproduktion hos oss, säger Harriet.
De allra flesta mathantverkarna på Åland och i Finland ägnar sig åt livsmedelsproduktionen som bisyssla. En nyckelfråga är förstås: går det att driva ett mathantverksföretag och faktiskt tjäna sitt uppehälle på det?
– Den som blir framgångsrik är den som kan hålla fast vid sin grundidé, sin produktion och som kan fokusera. Dit har vi inte kommit ännu, vi har många här på Åland som behöver få upp produktionen och det finns behov av ett ökat ekonomiskt sinne, säger Harriet.
– Tittar vi på exempelvis Sverige där man har arbetat med mathantverk i över 20 år, så kan vi se att där börjar företagen växa upp och anställa, produktionen ökar och så även omsättningen. Om vi vågar hålla blicken uppåt och framåt så kan vi absolut sikta på att även åländska mathantverkare ska bli stora nog att tjäna pengar. Men det finns helt klart en tröskel. Som gård eller liten livsmedelsproducent behöver man nog plocka ut flera ben att stå på, och skapa en stark helhet där mathantverket är en del av utbudet.
Och vilka kan de andra benen vara?
– Jag skulle vilja se mer agroturism på Åland, det är en växande trend i Europa. Då säljer man inte bara sin produkt utan breddar med besöksnäring, visar sin produktion, platsen, marken, skogen, kanske även erbjuder inkvartering. Då ökar man stabiliteten i sitt företag. Och jag tror ju faktiskt att det finns många turister som till exempel skulle vilja övernatta på en höskulle.
Jag skulle vilja se mer agroturism på Åland, det är en växande trend i Europa.
En bördig grogrund för det åländska mathantverket är Skördefesten på Åland, som i år fyllde 25. Jubileumsåret firas med ett tillskott – julevenemanget Åland Glimrar, som pågår under tre helger, den sista i november samt de två första i december. Harriet Strandvik ser det som ytterligare ett bevis för att mathantverket faktiskt hör hemma i turismsektorn.
– Föreningen Skördefestens Vänner har blivit en evenemangsgeneral för gastroturismen och lockar inresande till Åland. Så snart man organiserar och koordinerar evenemang på det här sättet så är det bra för oss och bra för kunderna.
När sämre tider hotar, hur motiverar man konsumenter att fortsätta köpa det småskaliga?
– Det är en stor utmaning. Mathantverkarna måste försöka vara ekonomiskt sinnade, fortsätta med sina premiumprodukter men också skapa bulkvaror i sin lilla skala, så att de når olika kundkategorier. Vi ska heller inte glömma det gastronomiska värdet. Inte slutar vi att älska goda smaker bara för att vi har lite taskig ekonomi. Kanske köper vi ännu mer medvetet om vi behöver vända på slantarna? Det kan i så fall vara till gagn för mathantverket.
Hur ser du på framtiden för mathantverket på Åland?
– Det finns så mycket att utveckla. Nästa verksamhetsår vill vi utreda om det är möjligt att ha ett mattorg i Mariehamn. Visst är framtiden oklar om vi till exempel blir utan bidrag från Paf, men föreningen fortlever nog ändå i någon form. Det finns så stora fördelar med att vara många små som samarbetar.
Varför är mathantverket viktigt?
– Det handlar om diversitet. Vår livsmedelsproduktion har i och med industrialismen fått ekonomiska förtecken, blivit storskalig och likriktad. Vi tappade bort de unika smakerna och mångfalden. Det här står mathantverket för, det är en viktig och nödvändig motvikt.
