Hösten 2023 lanserades Skogsportalen, en avgiftsfri tjänst som riktar sig till alla åländska skogsägare och som har tagits fram av digitaliseringsenheten i samarbete med skogsbruksbyrån vid Ålands landskapsregering. Syftet med tjänsten är att stimulera hela den åländska skogsnäringen.
Att logga in på Skogsportalen är lite som att gå in på sin aktiedepå, fast bättre. I stället för att se vilka olika aktier du äger, ser du vilka fastigheter du äger och inte minst vad dessa innehåller i form av skog. Du ser hur mycket virke du kan få den dag du gallrar eller avverkar, vilka olika typer av virke du får ut, hurdan sorts mark du har och så vidare.
Inte nog med det. Du får till och med förslag på åtgärder, till exempel att det är dags att gallra eller att det skulle kunna vara läge att avverka och plantera ny skog. Lite som att din nätbank skulle föreslå att det är dags att skala ner eller helt sälja en aktie som ligger i din depå.
Det EU-finansierade projektet med att ta fram en egen åländsk skogsportal inleddes i fjol, främst på grund av att tjänsten MinSkog.fi inte gick att anpassa till lokala förhållanden i tillräckligt stor omfattning.
– Egentligen fungerade MinSkog ganska bra, men det var svårt att få tjänsten att harmonisera med vår egen, åländska lagstiftning. Vi ville nå ut med information om skyddade biotoper och fornlämningar, men på grund av att vi har vår egen lagstiftning inom dessa områden gick det inte, säger Tommy Aspbäck, skogsbruksingenjör vid skogsbruksbyrån. Beslutet blev därför att skapa en egen, åländsk tjänst. Man köpte in alla nödvändiga data och landskapets egen digitaliseringsenhet tog fram portalen, i rekordfart ska tilläggas.
– Hittills har det fungerat jättebra. Vi har redan kommit långt med väldigt små medel. Visst, portalen är ganska enkel, men att upphandla den i stället för att ta fram den här i huset hade nog blivit väldigt mycket dyrare.
![](https://handel.ax/wp-content/uploads/2024/02/IMG_1089-1024x768.jpg)
Tillsammans med sin kollega Hanna Wiklund visar Tommy hur portalen fungerar. Man laddar enkelt ner en webbapp och genom sina bankkoder loggar man in. Genom att portalen kommunicerar med lantmäteriverket och de uppgifter som finns i lagfartsregistret får man upp en förteckning över de fastigheter man äger. När man klickar på en fastighet får man alla möjliga uppgifter om sin skog, om det nu är en skogsfastighet man har.
– Men den uppgift som skogsägarna förstås är mest intresserade av är hur mycket virke man kan få ut om man väljer att gallra eller avverka, något man kan se i portalen. Förutom att se hur mycket virke man potentiellt kan få ut från ett visst område får man även skötselförslag, som att det är dags att gallra eller förnya, säger Tommy.
Portalen innehåller dessutom information om eventuella fornlämningarna och skyddade biotoper man har på sin mark. Om man har portalen på sin telefon finns det även stöd för GPS, så man kan se var man befinner sig på kartorna i webbappen. Anledningen till att man tagit fram denna gratistjänst är att stimulera alla skogsägare och hela den åländska skogsnäringen.
– På Åland har ju de flesta som äger skog inte det som huvudsaklig sysselsättning, utan som en binäring. Så rent generellt finns det ett behov av att sköta de åländska skogarna mer aktivt. Förhoppningsvis leder den här tjänsten till att skogsägare loggar in och får en liten push att gallra eller förnya skogen.
EU-projektet med att utveckla portalen sträcker sig till sommaren 2025, och man har redan en lång lista med funktioner man vill lägga till. Tommy Aspbäck säger att den mest prioriterade funktionen är att göra det möjligt för skogsägare att sköta olika ärenden och kommunicera med myndigheterna i appen.
– Vår tanke är att portalen är en framtida kommunikationskanal där vi kan nå skogsägarna. Det vill säga, att skogsägaren till exempel ska kunna söka olika stöd eller lämna in förnyelseplaner direkt i portalen. Sedan ska de också få svar i portalen, plus att de ska kunna gå tillbaka och se äldre beslut och planer de fått godkända.
Man vill också att det ska bli möjligt att uppdatera uppgifterna i portalen, om det till exempel sker gallring eller avverkning.
– Det är vår nästa utmaning, att se till att uppgifterna hålls uppdaterade. Som det är nu laserscannas alla områden vart sjätte år, men även mellan dessa skanningar vill vi ju få in det som händer med skogen, säger Tommy.