Med fötterna stadigt förankrade i den åländska skärgården är företagarfamiljen Hukkanen redo för nästa steg – tillväxt. Detta har förverkligats under våren genom köpet av estniska odlingsföretaget Heimon Kala Oy.
– Genom att bli större kan vi utveckla mer och dra nytta av skalfördelar, säger vd Alf-Håkan Romar som också vill expandera verksamheten vid Nordic Trouts anläggning på Föglö.
Familjen Hukkanen är störst i Finland när det gäller fisk. Sedan tidigare äger Hukkanens bland annat förädlingsföretaget Kalaneuvos i Sastamala och Nordic Trout som bedriver fiskodling på bland annat Föglö med ett fyrtiotal anställda.
I vår har fiskkoncernen vuxit ytterligare genom förvärv av estniska Heimon Kala Oy.
– Äntligen. Vi förhandlade i 796 dagar innan det blev verklighet, beskriver Alf-Håkan Romar köpet.
Romar är vd för Nordic Trout och besjälad av att leverera god, hållbar, inhemsk och hälsosam fisk till de finländska matborden. Genom att verksamheten liksom marknaden växer är målet att nå stordriftsfördelar.
– Vi blir en större kund hos leverantörerna och en större leverantör till våra kunder. Vår förhandlingsposition blir därmed starkare och vi kan öka lönsamheten och betala ännu mer skatt till samhället, säger Alf-Håkan Romar.
Efter förvärvet av Heimon Kala är ett stort steg taget mot att förverkliga dessa visioner. Med hjälp av den egna fiskproduktionen på till exempel Föglö kan leveransen till förädlingsindustrin i Sastamala växa och två viktiga milstolpar bli nåbara.
För det första vill Alf-Håkan Romar kunna slakta 12.000 ton fisk år 2024 mot 8.000 i fjol.
För det andra ingår det i huvudägaren Veijo Hukkanens mål att hela fiskkoncernen ska omsätta 200 miljoner euro i förädling och primärproduktionen. Innan köpet av Heimon Kala omsatte koncernen drygt 120 miljoner euro och sysselsatte 350 anställda.
Veijo Hukkanen, 72, är en tungviktare i finländsk fisk och har byggt upp Kalaneuvos från grunden. Bolaget ägs av familjen och även om grundaren Veijo Hukkanen lämnat det dagliga operativa vd-ansvaret är han fortfarande styrelsens ordförande och hans åtta barn är alla engagerade i koncernen. Långsiktighet är en hörnpelare i verksamheten och ett kvartal beskrivs av Hukkanen som ”25 år långt”, vilket Alf-Håkan Romar känner stöd i.
– Vi ägnar oss åt livsmedel och då måste man tänka stort och hållbart, säger han.
En annan kungstanke i Kalaneuvos/Nordic Trout-konceptet är cirkulär ekonomi. Genom att fiska vassbuk och strömming i Östersjön och av fångsten tillverka foder som ges till regnbågarna i kassarna, vilka sedan förädlas till människomat, är näringsutsläppen minimala.
Familjen Hukkanen har investerat tungt de senaste åren med målet att skapa förutsättningar för denna långsiktighet och kretsloppstanke.
Fiskförädlingsindustrin i den lilla orten Sastamala med 25.000 invånare har målmedvetet byggts ut – 16 gånger. Företaget har investerat 30 miljoner euro i detta.
Sedan familjen Hukkanen förvärvade Nordic Trout 2015 har de nya ägarna investerat över 4 miljoner i anläggningen och fortsätter satsa.
Att bli större är inte bara ett sätt att skapa bättre förutsättningar gentemot leverantörer och kunder. Det handlar också om att stå redo när olyckan är framme. Under fjolåret drabbades Föglö av fisksjukdomen IHN som ledde till omfattande nödslakt och stort ekonomiskt avbräck.
– Det visar hur viktigt det är att ha tillstånd att odla tillräckligt med fisk för att hålla branschen vid liv. När man har att göra med matindustri och levande fisk löper man alltid risken att drabbas av sjukdomar, säger Alf-Håkan Romar.
Inhemsk fisk är inte bara gott, nyttigt och hållbart. Det är dessutom en nationell angelägenhet och det handlar om försörjningsberedskap vilket är extra viktigt i tider som präglas av kriget i Ukraina. För hela Finland är det viktigare att i så hög grad som möjligt konsumera härodlad mat än att importera fisk från Norge som är giganten i branschen.
– För att klara den konkurrensen måste vi kunna erbjuda högsta tänkbara kvalitet till så bra priser som möjligt, understryker Romar.
Dessutom handlar det om hundratals arbetsplatser som är beroende av varandra. För att förädlingsindustrin ska klara sig måste tillgången på odlad råvara finnas, det ena leder till det andra och därför krävs stabilitet.
– Vi vill gärna se fler tillstånd och mer go från beslutande myndigheter. Verksamheten på Föglö har stor potential att växa, säger Alf-Håkan Romar.
När samarbetsorganisationen Bridges möttes på Åland den 7 mars var Nordic Trout och Alf-Håkan Romar så klart på plats. Bridges samlar fiskodlare från Norden med målet att hitta gemensamma nämnare när det gäller utbildningar. Det ska vara lätt med en grundutbildning i vattenbruk kunna flytta mellan alla länder, men särskilt de nordiska.
– Min dröm är att vi ska kunna utbilda fiskodlare på Åland som kan jobba var som helst. Vi har alla förutsättningar och mycket vatten. Här finns lång tradition i fiskodling och spetskompetens och vi har språkkunskaper som kan vara en grund för internationella jobb. Fiskodlingen borde göra som till exempel sjöfartsutbildningen på Åland, utbilda hemma för karriär utomlands innan tillbakaflytten, säger Romar.
Det är ett tecken i tiden att branschen som sådan närmar sig utbildningssystemen i de olika länderna. Båda är beroende av varandras framgångar och därför grundades Bridges. Det råder stort behov av kompetent personal i nom fiskodlingen som dessutom är en bransch i stark och ständig tillväxt.
– Fisk är nyttigt och gott och vi blir allt fler människor på planeten, det behövs mer mat och inhemska råvaror, säger Alf-Håkan Romar.
Att odla och förädla regnbåge är också behäftat med väldigt låga CO2-avtryck jämfört med all annan livsmedelsindustri.
– Och vi odlar i glesbygden där det annars är svårt att hitta arbetsplatser, vårt hem är skärgården och därför gör vi allt för att hålla den levande!
Dag Willman från Froya i Norge är motorn inom Bridges. Han har på nära håll sett vad en fiskindustri gör med ett samhälle – öarna Froya och Hitra har gått från att riskera avfolkning till att vara Norges hetaste fiskproducenter med uppemot 30 procent av hela landets export som rullar ut från tunneln som förbinder Hitra/Froya med fasta Norge.
– Vi har lärt oss mycket under denna tid och vill gärna hjälpa andra att utveckla kompetens inom vattenbruk, säger Willman.
Liksom i Norge finns i dag utbildning inom vattenbruk i både Finland och Sverige och förhoppningsvis står Åland näst i tur. Willmans uppgift är att samordna och skapa gemensamma former för denna utbildning. Och hålla fiskodlingens fana högt, inte minst möter branschen ibland motstånd från extrema miljörörelser.
– Därför gäller det att vår utbildning är top notch och inkluderar alla aspekter av vattenbruk, det är ett långsiktigt arbete som med allt annat och vi jobbar kontinuerligt med att fortsätta förädla och förbättra, understryker Dag Willman.
