Ålands Handel tog med Annette Höglund-Dönnes på en promenad för att prata om hennes nya jobb på den globala jätten Dassault Systèmes, hur kraven på hållbarhet kopplat med tillgång på enorm datorkraft stöper om våra samhällen samt vilken fantastisk möjlighet planerna på storskalig vindkraft är för Åland.
– Åland behöver fler ekonomiska ben att stå på och vindkraften är en sådan chans.
I augusti 2021 publicerade Ålands Radio ett sommarprat med den dåvarande försäljnings- och marknadsföringsdirektör på Optinova, Annette Höglund-Dönnes. Pratet handlade om en massa olika saker, men en röd trår var hur viljan att skapa en bättre värld styrt hennes olika karriärval genom livet.
Annette växte upp på 1980-talet då både hungersnöd världshistoriens farligaste epidemi – Aids – kopplade ett dödligt grepp om i synnerhet Afrika. Bland annat därför var det lätt för henne att hitta mening i arbetet på företag som Cellera och Schrödinger, som genom datorkraft, avancerade algoritmer och simuleringar på molekylnivå letade botemedel, behandlingar och andra sätt att tackla vår tids värsta sjukdomar.
I sitt sommarprat i Ålands Radio avsutade hon med en liten cliffhanger – hon avslöjade att hon från och med september 2021 skulle börja på ett nytt uppdrag, utan att säga vad det rörde sig om för uppdrag. Eller att för den delen förklara på vilket sätt hon återigen skulle jobba med något som genom datorkraft, avancerade algoritmer och simuleringar letar botemedel och behandlingar. Inte mot Aids, utan mot en av de största sjukdomar vår samhällskropp just nu lider av: fossila utsläpp och bristen på hållbarhet.
Formellt jobbar Annette för den del Dassault Systèmes verksamhet i Norden som riktar sig mot industrier som har med infrastruktur, ny energi, hållbara material, offshore, sjöfart samt arkitektur, ingenjörskonst och konstruktion att göra. I praktiken handlar det om projekt som rör allt från att ställa om till storskalig tillverkning av fossilfritt stål till att driva omställningen till grön energiproduktion, framtidens energilagring och transport samt bygga upp jättelika vindkraftparker till havs, till exempel i närheten av Åland.
Dassault Systèmes roll är att genom datorkraft och mjukvara skapa avancerade simuleringar, som förutom att de kan hjälpa till att optimera redan existerande fabriker, logistikkedjor eller hela samhällen, även kan förutspå hur det som ännu inte existerar fungerar i praktiken. Det är som att simulera hur ett läkemedel fungerar på molekylnivå, men molekylerna är utbytta mot fabriker, vindkraftparker och människor och den mänskliga kroppen är utbytt mot ett helt samhälle eller varför inte hela världen.
–Det är lite ikoniskt att de här två världarna nu möts. Tänk att vi inte bara kan tillverka mediciner längre genom simuleringar, utan ställa om hela samhällen, simulera framtida scenarier och på så sätt göra världen bättre.
Att förklara exakt vad Annette och de 20.000 andra anställda på Dassault Systèmes gör är lite utmanande. Men i korthet handlar det om att simulera hur något man vill bygga eller skapa fungerar i verkligheten, för att på så sätt kunna undvika alla flaskhalsar, skapa effektiva flöden och lösa alla problem redan på stimuleringsnivå, före de uppstår på riktigt och ställer till med problem. Annette tar som exempel en biltillverkare som vill bygga en ny typ av bil som kunderna vill ha. Bilen ska ha vissa egenskaper gällande vikt, material och så ska den förstås ha solceller på taket.
– De kommer till oss för att bygga en simulation av hela bilen – en virtuell tvilling av den – inklusive hur solcellerna fungerar. Inte nog med det, vi kan också simulera alla leverantörskedjor. I synnerhet det senaste året har problem med leveranser ätit upp de flesta företags vinster, men vi kan rita upp fullständiga leverantörskedjor, simulera vad som händer om det blir stopp i Suezkanalen eller identifiera att mutter nummer 232 som ska i bakluckan är den svagaste länken i hela kedjan, säger Annette och fortsätter:
– Vi jobbar också med företag som tar fram nya förpackningsmaterial. Till exempel kan dessa företag ha en kund som vill kunna skicka, säg Fazers chokladägg, men där 50 procent mindre material ska gå åt till förpackningar och klimatavtrycket minskas med si och så mycket. Efter att de tagit fram ett material som de tror lever upp till kraven kan vi simulera att man packar en hel lastbil och transporterar den från till exempel norra Finland till Helsingfors, för att se exakt hur det kommer att fungera.
Listan på vilka typer av problem den här typen av simuleringar kan lösa är i princip oändlig. Det kan handla om hur man ska bygga om en fabrik för att skapa mer effektiva flöden eller om hur ett helt samhälle kan bygga upp trafik- eller VA-system på bästa sätt. Ju större och mer komplexa projekten är, desto mer nytta gör datorkraften och algoritmerna.
– Säg att du sitter som projektledare för det nya kärnkraftverket som byggs i Storbritannien. Varje morgon kommer det 10.000 arbetare från 300 olika underleverantörer, där alla ska göra sitt jobb på rätt sätt, där alla föreskrifter ska följas och där det inte ens finns tillgång till wifi för att det är ett kärnkraftverk som byggs. Modellerna kan inte bara användas för att visa hur du på bästa sätt planerar byggnader och maskiner, utan även hur du bäst hanterar arbetskraft – allt i realtid.
Att genom simuleringar och datorkraft optimera och på så sätt exempelvis minska materialanvändning och få ner transportsträckor och bränsleförbrukning är i sig att göra världen bättre. Det gör att vi hushåller med våra resurser och att belastning på både människor och miljö minskar. Men tack vare att så mycket av det Annette och Dassault Systèmes gör hänger ihop med miljö i allmänhet och grön energi i synnerhet finns till en väldigt tydlig koppling till att skapa en bättre värld.
Norden har ett alldeles enormt arbete framför sig när våra samhällen ska bli fossilfria. Är det ens möjligt att exempelvis göra om sättet vi tillverkar stål på – och i stället tillverka grönt stål? Och hur ska det gå till att elektrifiera våra samhällen och helt ställa om till förnybar energi, typ vindkraft? Skulle det fungera för våra fartyg att tanka grön vätgas ute till havs vid jättelika vindkraftparker, och hur? Allt det här och mycket mer kan den här typen av simuleringar ge svar på.
– Till exempel SSAB insåg att de måste producera fossilfritt stål, men att de aldrig kan göra det på sättet de tillverkar stål i dag. Därför skapade de en joint venture med Vattenfall och LKAB för att se om det ens är möjligt att ställa om, och det är det. Men de måste ställa om fullständigt – det är som att försöka flytta sitt hus och ställa det på en annan plats, upp och ner, säger Annette och fortsätter:
– Vi jobbar även med stora nordiska energiproducenter som nu ställer om till våg- och vindkraft. På de nya maskinerna för våg- och vindkraft, eller solceller, gäller det att optimera design och underhåll för att nå bästa effekt för grön energiproduktion. Materialval och design är en konst och det går att simulera.
Precis som många andra inom Dassault Systèmes arbetar Annette på distans, i hennes fall från Åland, med projekt som kan ligga var som helst, även om just hon är inriktad på Norden. Att Åland är aktuellt för något eller några av den typ jättelika, havsbaserade vindkraftsprojekt som Dassault Systèmes modeller används till känns förstås speciellt för henne som ålänning.
– Det känns till 100 procent väldigt speciellt. Åland behöver inte vara världens ände längre, utan ligga mitt i Nordens centrum. Om någon ser till att nästa stora vindkraftpark skapas här blir det ju en förstasidesnyhet. Det är en stor möjlighet för både samhället och högskolan att få bygga vidare på erfarenhet från sjöfarten, men även utvecklas till att bredda näringslivet till flera ben att stå på. Pandemin visade sårbarheten och nu presenterar sig möjligheterna.
Tror du att den omställning vi måste göra för att leva upp till våra klimatmål verkligen fungerar i praktiken?
– Det gör den, och vi kan absolut vara en del av den här omställningen så länge samhället utvecklas och kraften och viljan finns. Men allt det här kräver att vi samarbetar.
