På Långnabba i Eckerö restes år 2022 tio vindkraftverk som idag levererar uppemot 45 procent av hela Ålands förbrukning. Bolaget VindAx leds av en minimal organisation med deltidsanställde vd Christer Nordberg, Finström, i spetsen.
När VindAx år 2022 stod i skarpt läge
Som nät- och driftchef på Kraftnät Åland hade Nordberg varit central i uppbyggnaden av infrastrukturen för den nya vindkraftparken som krävde nytt kablage och transformatorer; men det är en sak att bygga något för andra och något annat att själv vara med och utveckla.
– Jag har alltid varit intresserad av nya utmaningar och detta var en sådan, säger Christer Nordberg om beslutet att hoppa av Kraftnät Åland och hoppa på framtiden och omställningen från fossila bränslen till ren och förnybar energi.
Elsystem är komplicerade historier där ingenting får lämnas åt slumpen. I brist på storskaliga lösningar som lagrar energin är målet att hitta lösningar där den elektricitet som produceras också kommer till användning.
– Det kretsar kring systemkännedom, problemlösning och automation i kombination med starkström, precis sådant jag trivs med, säger Nordberg.
Hela projektet Långnabba inklusive den nya transformatorstationen i Tellholm, Hammarland, krävde noggranna systemstudier. Då parkens storlek i relation till elnätets kapacitet är väldigt stor fördes även mycket dialog med tillverkaren för att säkerställa att slutresultat blev bra.
Jag har alltid varit intresserad av nya utmaningar och detta var en sådan. Det kretsar kring systemkännedom, problemlösning och automation i kombination med starkström, precis sådant jag trivs med.
Resutatet blev till och med över förväntan, projektet utgör ett stöd till hela nätet. Alla turbiner i Långnabba jobbar som en helhet och bidrar till att förbättra nätkvaliteten på Åland och samtidigt sänka överföringskostnaderna från Sverige.
– Det blev faktiskt tokbra! Spänningsstabiliteten är numera rejält mycket bättre än tidigare, säger Christer Nordberg.
På ren svenska har alltså vindkraftparken i Långnabba utgjort en kraftig förbättring och stabilisering av hela elnätet. De största fördelarna med de moderna vindkraftverken är användandet av halvledarteknik, en innovation som gör storverk för att stabilisera produktionen från vindkraft. För hela Åland gick spänningen före Långnabba upp och ner, nästan som en EKG-kurva. Idag liknar stabiliteteten närmast ett streck vilket är samma sak som trygghet och förutsägbarhet.
– Man kan inte bestämma hur mycket eller när det blåser men vindkraftverken reglerar spänningen och bidrar till nätstabiliteten oavsett vinden, förklarar Nordberg.
Därför är vardera av de tio möllorna i Långnabba att betrakta som högteknologiska skapelser med egna kontrollsystem, och halvledare. Dessa gör att både effekt och spänning kan styras momentant, i stunden. Effekten kan självfallet inte ökas när det inte blåser, men vid stabila vindförhållanden kan verken även användas för att reglera produktionen upp och ner, vilket är önskvärt ur frekvenssynpunkt.
– Kraftverken på Båtskären är utrustade med motsvarande teknik och utvecklingen går stadigt framåt, en följd av efterfrågan, tekniska krav och komponentutveckling.
Liknande lösningar hittar vi också i den nya Finlandskabeln där det mesta sker automatiserat i förvandlingen från likström till växelström.
Man kan inte bestämma hur mycket eller när det blåser men vindkraftverken reglerar spänningen och bidrar till nätstabiliteten oavsett vinden.
Elektriciteten som produceras säljs fritt på den nordiska elbörsen Nordpool och kan gå vart som helst, beroende på efterfrågan. I teknisk mening har vi alltså att göra med en exportindustri där delar också landar i åländska hushåll.
– Elnätet är uppbyggt så att energin strömmar fritt och där köpare med hjälp av ursprungscertifikat kan försäkra sig om varifrån elen faktiskt kommer, säger Christer Nordberg.
I praktiken säljer VindAx sin el via nordiska elhandlaren med mera Axpo som i sin tur säljer vidare på spotmarknaden.
Investeringen i Långnabba var en stor risk som huvudsakligen privata aktörer tog. Ingen vet elpriset på förhand och en önskad vinst kan lika snabbt bli en förödande förlust. Därför gick Ålands landskapsregering och lagting, för att delta i riskerna, in för ett prisstöd som griper in om elpriset sjunker under 4,3 cent per kWh (43 euro per MWh) sett över ett halvt år. Tack vare hyggliga priser har VindAx inte behövt utnyttja detta förrän under andra halvåret ifjol stödet uppskattas uppgå till 35.000 euro. Som det ser ut för ögonblicket blir det troligen inte aktuellt med extra prisstöd i år, medelpriset är just nu ungefär 60 cent per kWh, men marknaden förändras väldigt snabbt och har under senare tid varit väldigt volatil.
VindAx har idag bara en anställd, vd Christer Nordberg som går på sextio procent. För service och underhåll har turbinleverantören Vestas anställt lokal arbetskraft och har serviceavtal med lokala Allwind.
Diskussionen är på helt fel nivå för att det ska vara meningsfullt att delta. Jag vill inte bidra till en ännu värre polarisering. Energisystem är komplexa och ingenting är svart eller vitt. Vi behöver kärnkraft i framtiden och vi behöver vattenkraft vid sidan av vindkraftverken.
Vindkraft som fenomen är något Christer Nordberg gärna utvecklar. Han kallar planerna för ännu mer vindkraft och möjligheterna i de omkringliggande havsområdena som ”det största som hänt Åland sedan sjöfarten”.
– Fossila bränslen är ingen framtid med tanke på vår gemensamma miljö och ingen annan energikälla är lika snabb att ta fram som vindkraft i dagens läge, säger han.
Inför framtiden ser Christer Nordberg bara möjligheter, för VindAx och hela branschen; och en renare värld.
– Vi tittar såklart hela tiden på hur vi ska kunna utveckla bolaget ytterligare men vill först av allt att alla utmaningar i samband med igångkörningen ska vara avklarade. Nästa steg kan mycket väl bli att se närmare på olika former av lagringslösningar.
Det har inte undgått någon att debatten kring vindkraft går het på olika platser. Detta följer såklart Christer Nordberg som ändå väljer att betrakta mer än delta.
– Diskussionen är på helt fel nivå för att det ska vara meningsfullt att delta. Jag vill inte bidra till en ännu värre polarisering. Energisystem är komplexa och ingenting är svart eller vitt. Vi behöver kärnkraft i framtiden och vi behöver vattenkraft vid sidan av vindkraftverken. Det gemensamma målet är att bli kvitt fossila bränslen och det är viktigt; utsläppen från de väldiga kol- och oljekraftverken är förödande för oss alla, säger Christer Nordberg.
Fakta Långnabba och VindAx Ab
Vindkraft i siffror
Tio vindkraftverk som vardera kan generera maximalt 4,2 MW uder gynnsamma förhållanden.
Varje kraftverk är 112 meter, till navet. Varke rotor mäter 136 meter i diameter.
VindAx kraftverk producerar cirka 130 GWh energi per år.
Investeringen gick lös på ungefär 50 miljoner euro.
Långnabba höjer Ålands förnyelsebara egenproduktion från omkring 20 procent till närmare 70 procent vilket gör att Åland sticker ut även i en global jämförelse.
Årsproduktionen motsvarar energiinnehållet i 14.000 ton diesel.
För att producera motsvarande mängd elenergi med en dieseldriven gasturbin (verkningsgrad 35 %) krävs 40.000 ton diesel.
En 5kW solcellsanläggning, normal storlek för egnahemshus, producerar omkring 5MWh/år. För att uppnå samma årsenergi som Långnabba krävs 28.000 sådana anläggningar.
Vindkraftverken är mycket starka konstruktioner; övre gränsen för produktionen går vid 25 meter per asekund i mer tio minuter, då stoppas rotorbladen automatiskt.
Styrelsen
Ordförande Leif Nordlund, viceordförande Peter Wessalu samt medlemmarna Camilla Stenström, Henrik Viktorsson, David Karlsson och Marie Magnusson.
Största aktieägarna
Vind AX Ab bildades för att driva Projekt Långnabba. Bakom Vind AX Ab står Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA), Leovind Ab och Ålands Elandelslag (ÅEA).
Största aktieägare är idag: Rabbalshede Kraft Ab, Leovind Ab och Landskapet Ålands Pensionfond.
